Vi köpte lite fröer i helgen och vissa av dem skulle försås innan de kan planteras ute. Vi satte fröerna i söndags och salladen var den som kom upp först. Det behövde bara fyra dagar för att den skulle nå jordytan. Det ska bli spännande att se hur det kommer att gå med resten av fröerna. Vi satte; pumpa, sallad, zucchini, persilja och tomater.
torsdag 17 mars 2011
söndag 6 mars 2011
Pension - med avdragsrätt eller utan?
Vi ska precis bestämma oss för hur vi ska placera våra pensionssparande. Många kanske inte tänker på pensionen eftersom den känns ganska avlägsen, men för att kunna få råd med en bra pension tror jag att det är vikigt att man på ett eller annat sätt sparar i tid.
Det finns tre olika typer av pensionssparande:
Det finns tre olika typer av pensionssparande:
- Indivduellt pensionssparande
- Fondförsäkring
- Traditionell försäkring
Gemensamt för dessa tre är:
> de är avdragsgilla upp till ett viss belopp per år beroende på inkomst
> man betalar årlig avkastningsskatt (schablonskatt, för närvarande 0,41%)
> utbetalningen kan tidigast ske det året man fyller 55 år
> utbetalningarna måste minst fördelas på fem år
> vid utbetalning får man betala inkomstskatt
Individuellt pensionssparande (IPS) innebär att man själv placerar pengarna och kan byta placering, exempelvis mellan olika aktier och fonder. Istället för skatt som realiseras vid eventuella utdelningar och liknande betalar man årligen en avkastningsskatt, för närvarande 0,41%. Detta typ av sparande tillsammans med fondförsäkringen är främst till för dem som mer aktivt vill kunna påverka sin avkastning. Till skillnad från fondförsäkringen samt den traditionella försäkringen innefattar detta sparande inte någon typ av försäkring.
Fondförsäkring innebär att sparandet är koncentrerat till olika fonder som sköts av fondförvaltare. Man kan emellertid själv välja vilka fonder man vill placera sparandet i. Premiepensionen är placerad på detta sätt. Det finns vissa typer av fondförsäkringar som garanterar en viss del av insatt kapital och man minimerar på detta sätt risken men dessa typer av fondförsäkringar är dock ganska få. När man väljer fonder är det viktigt att även se till de avgifter som respektive fond har.
I en traditionell försäkring väljer istället förvaltaren hur pengarna ska placeras samtidigt som man har en viss garanterad avkastning på pengarna. Man får en viss garanterad månatlig summa så länge man lever. Detta innebär även att man måste teckna ett efterlevandeskydd för att pengarna efter försäkringstagarens död ska betalas till dennes arvingar, vilket också gäller för fondförsäkringen.
Ett alternativ till de avdragsgilla pensionssparandet är kapitalförsäkringen. Denna är inte avdragsgill och beskattas med en avkastningsskatt som för närvarande är 0,75 %. Det är inte endast avkastningen som beskattas utan hela innehavet per den 31/12 varje år. Detta innebär att tar man ut pengarna innan detta datum utlöses ingen skatt alls. Den utlöser ingen inkomstbeskattning då den betalas ut och man kan själv välja när utbetalningarna ska ske samt storleken av dessa. Denna typ av sparande är precis som IPS samt fondförsäkringen för den som aktivt vill påverka sin avkastning. Fördelen är att pengarna inte är låsta som de är i de andra typerna av sparande och att man på så sätt i värsta fall kan använda pengarna som "reservernas reserv". Eftersom detta typ av sparande inte är avdragsgillt så får man inte ränta på ränta på de pengar som man annars skulle sluppit att betala i skatt. Skattekrediten är en av fördelarna med de avdragsgilla pensionssparandet.
Om man försöker göra en jämförelse mellan IPS och en kapitalförsäkring så kommer man fram till att det endast är på kort sikt som en kapitalförsäkring är mer lönsam än ett individuellt pensionssparande eller om man realiserar större vinster. Om man ska kunna jämföra de båda alternativen så måste man egentligen utgå ifrån att man i det senare alternativet har en skattekredit som man får ränta på ränta på fram tills den dagen utbetalningarna börjar ske då skatten betalas. På en period på 30 år är de bägge alternativen ganska lika om man utgår från att avkastningen är densamma och att man placerar 30 % mer i en IPS. Men man kan i och för sig aldrig veta hur stor skattesatsen är när man väl ska ta ut pengarna den skulle kunna vara såväl högre som lägre.
fredag 25 februari 2011
Redan 6 månader...
Idag har vi bott i vårt hus i sex månader. Det känns i och för sig som om vi alltid har bott här. Nu har vi hunnit "bo in oss" och vet vilka val som varit lyckade och vilka som varit mindre lyckade. Det enda som vi egentligen är missnöjda med är golven som faktiskt verkar vara ganska "mjuka" trots att de är av ek. Om man har barn som kastar eller tappar leksaker i golvet ska man nog satsa på lite hårdare golv. Men som tur är kan man slipa golven. Saker som vi bara älskar är centraldammsugaren, induktionshällen, klinkers i hallen, bubbelpool, ryggåstak, rymligt vardagsrum samt den barnanpassade planlösningen med allrum intill köket.
Vi har fortfarande ganska mycket att göra i trädgården bland annat stenläggning och sätta gräs. Vi ska dessutom under året försöka att hinna med att bygga en altan och ett garage. Vi håller på att skissa på en altan och det ser ut att bli en femkantig. Vad det gäller garaget står vi i valet och kvalet om vi ska bygga det i lösvirke eller köpa en någorlunda färdig byggstomme. Jag har i alla fall börjat att köpa lite kryddfrön som jag tänkte att sätta i krukor inne för att därefter plantera ute till våren. Jag tänkte ha en kryddodling på husets västra sida i någon slags trälåda med låsbart lock, man vill ju inte att rådjuren eller hararna kommer och äter upp allt under nätterna. Det är mycket som måste planeras innan man kan "skrida till verket".
lördag 12 februari 2011
Tecknat elavtal
Nu har vi äntligen tecknat ett nytt elavtal. Det blev det kombinerade med fast el under perioden april till och med oktober och rörligt under resten av året. Hoppas nu på sjunkande priser och att det faktum att man kommer att dela in Sverige i fyra olika elprisområden inte kommer att fördyra elen. Det räcker med att man höjt energiskatten på redan höga elpriser. En avgörande sak i valet av elbolag, förutom det specifika mixavtalet, är att detta elbolag bjuder på årsavgiften under ett år.
fredag 4 februari 2011
Fast-, rörligt eller blandat elavtal?
Det är inte alltid lätt att välja elavtal trots att det finns en hel del sajter där man idag kan göra olika jämförelser, bland annat elskling och compricer . Priserna anges oftast som pris per kWh och då är skatt, moms och elcertifikat inräknat (ibland även den fasta avgiften).
Det finns olika fördelar med de olika avtalen. Om man väljer ett avtal med fast pris så kan man vara säker på att man aldrig behöver betala mer än ett visst pris per kWh under en viss tid, oavsett hur elbörsen utvecklas. Detta är ett bra alternativ om man kanske är speciellt känslig för elprisets utveckling, vilket kan vara fallet om man har ganska hög elkonsumtion eller inte så stort ekonomiskt utrymme. Fördelarna med det rörliga avtalet är att man när som helst kan välja att binda det, oftast med en månads uppsägningstid till skillnad från det fasta som man inte kan göra till rörligt. Man kan också dra nytta av de tidpunkter under året som elpriset på elbörsen sjunker. Ser man under en lite längre tid är det också det avtal med lägst sammanlagda kostnad eftersom elbolagen i det fasta priset alltid räknar med en kompensation för de tider elpriset på elbörsen är högre än annars.
Det finns även ett tredje avtal som innebär en kombination av de båda och kan exempelvis vara att man har fast under en viss tid och rörligt under resten eller att man har hälften fast och hälften rörligt. Detta är ett avtal där man på sätt och viss gardera sig för den tid då priset stiger mer än andra samtidigt som man har en högre elkonsumtion, oftast under vintern. (Vårt elbolag har även ett annat pris som heter tillsvidarerpris som man får om man inte gör något val, detta val kan bli mycket dyrt eftersom det både är dyrare än det rörliga och det fasta under större delen av året. Vi bortser från detta i diagrammet nedan.)
Vilket av avtalen man ska välja beror precis som med räntan på hur stort ekonomiskt utrymme man har men också hur stor elkonsumtionen är. Vill man vara säker att man har en lite mer förutsägbar månadskostnad kanske man ska välja det fasta avtalet, vilket även är en fördel om man har en energikrävande uppvärmning. Tror man däremot på lägre elpris framöver och har ekonomiskt utrymme för en viss spekulation ska man nog satsa på det rörliga. Detta kan också vara lättare att göra om man har en mindre konsumtion som då man bara har hushållsel och ingen uppvärmning. Men vill man få det bästa av två avtal är de kombinerade avtalen inte helt fel.
Under januari, februari samt december är det fasta avtalet lägst medan det under tiden mars till och med november är det rörliga som är det billigaste alternativet. Enligt beräkningarna blir det billigaste elavtalet under hela 2010 sett det kombinerade där man har fast under tiden november till april och rörligt under de andra månaderna. Kostnaden för årsförbrukningen skulle i detta fall bli 11 318 kr medan det dyraste är det fasta avtalet som skulle kostat 12 472 kr. Det skiljer alltså hos just detta elbolag 1 154 kr mellan det dyraste och det billigaste. (tabell efter rättelse)
söndag 30 januari 2011
Lampor
Lite lampor i vintermörkret, även om det sakta men säkert håller på att bli ljusare är det fortfarande ganska mörkt. Den första lampan passade perfekt på vår videobänk och ger ett lagom mys sken. Lampan nederst har vi gjort själva genom att använda paketsnöre, lim och en badboll.
lördag 1 januari 2011
Elförbrukning
Under december månad har värmepumpens elförbrukning varit 1200 kWh. Detta är en ganska bra förbrukning med tanke på att det varit så pass kallt som -20 grader. Vi har haft det ganska varmt inne, mellan 22-24 grader. Några enstaka gånger har vi eldat i kaminen, mest som mysfaktor. Oavsett vår låga elförbrukning är vi glada att vi haft fast elpris då elpriset aldrig varit så högt som i december månad.
Snöras...
Idag skulle vi precis äta en mysig frukost när hela huset började att skaka. Vi trodde att det var en jordbävning och tog tag i varsin unge för att krypa in under köksbordet. Men sedan såg vi den enorma snö/ismassa som föll ner framför vårt köksfönster. Nästa gång det blir snö ska vi upp på taket och skotta så det inte händer igen.
söndag 12 december 2010
Värmekurva & finjustering IVT 695 Twin
Vi har en frånlufts- och jordvärmepump IVT 695 Twin som omvandlar energin från luften och marken (jordvärmeslinga på 250 meter) till värme och varmvatten. Till värmepumpen har uponor golvvärme i hela huset anslutits. Om man har ett system med golvvärme är detta effektivare än ett med radiatorer, eftersom vattnet i golvledningarna inte behöver värmas till samma höga temperatur som vattnet radiatorerna. Varmvattenberedaren i pumpen är på 145 liter. Uppvärmning av varmvatten prioriteras framför uppvärmning av värmevatten till golvvärmen. I uppgifterna från IVT anges att värmeeffekten är 5,17 kW vilket i praktiken innebär att 1 kW el kan omvandlas till ca 5 kW värme. Men hur stor del av energin som faktisk kan omvandlas till värme beror på en hel del faktorer såsom tätning av fönster, golvmaterial, yta av huset, varmvatten förbrukning mm. Vi har möjlighet att se värmepannans dagliga elförbrukning i elskåpet och på detta sätt kan man aktivt påverka sin elförbrukning avseende husets uppvärmning.
Varje rum är försedda med rumstermostater, dessa är främst till för att användas när temperaturen påverkas av andra faktorer till exempel värmen från braskaminen, eller om man vill ha lägre temperatur i ett rum där man inte vistas hela tiden exempelvis tvättstugan. Utetemperaturen styr värmepumpens produktion av värme via en utomhusgivare. I värmepumpen anges framledningstemperaturen som är temperaturen på vattnet som går ut i golvvärmesystemet. I värmepumpen kan man välja så kallad värmekurva. Genom att modifiera kurvans lutning kan man antingen höja eller sänka framledningstemperaturen. Vid en framledningstemperatur som är högre än 57 grader används uteslutande elpatronen.
I början kan det vara svårt att hitta rätt inställningar på värmepumpen som ger såväl en behaglig inomhustemperatur som en optimal energiförbrukning. En del av förbrukning går under det första året till att torka ur fukten som finns kvar i betongplattan. Därav kan elförbrukningen vara något högre eftersom den totala effekten inte endast går till uppvärmning. Vid värmekurva 2 höjs temperaturen med 0,4 grader per grad som sjunker utomhus, vid 3 med 0,6 °C /ute °C, vid 4 med 0,8 °C/ute °C , vid 6 med 1,2 °C/ute °C , vid 8 med 1,6 °C /ute °C och vid 10 med 2°C/ute °C. Efter en höjning eller en sänkning av temperaturen bör man vänta ett dygn innan man gör någon ytterligare ändring.
![]() |
| Framarbetat från IVT bruksanvisning. |
Det finns även en möjlighet att göra en finjustering i inställningarna av värmekurvan. Det görs genom att man parallellförskjuter vald värmekurva. Detta kan göras genom att höja eller minska kurva med +8°C/-8°C. Finjusteringen innebär att man höjer eller sänker temperaturen men inte själva lutningen utan den har samma värde som innan (lutning). Bilden nere visar att en kurva med lutning 2,5 med finjustering 2 ger i princip samma temperatur som kurva 3 inom intervallet +5°C/-5°C.
![]() |
| Framarbetat från IVT bruksanvisning. |
En annan ändring man kan göra är att ”knäcka” värmekurvan vilket innebär att kurvan höjs eller sänks var femte grad. Detta torde vara en möjlighet om man valt en värmekurva med finjustering som gör att det blir något varmare/kallare i ett visst intervall. Man kan också bestämma att man vid en viss temperatur eldar för att på så sätt kompensera differensen i vald finjusterad värmekurva. Vid snabba temperatur nedgångar är detta också det snabbaste och billigaste sättet att höja innetemperaturen.
lördag 11 december 2010
Fotoramar
Om man inte vill ta så många hål på väggen när man sätter upp flera ramar kan man sätt ihop ramarna med små järnstänger. På detta sätt behövs endast två hål upptill för att hålla uppe samtliga ramar.
måndag 29 november 2010
Marimekko tavla & klocka
Nu har vi äntligen fått upp lite fler detaljer i vardagsrummet. Bland annat en egengjord tavla med tyg från Marimekko, fårskinn och en klocka från Karlsson.
söndag 28 november 2010
1:a advent
Wallstickers
Äntligen har vi fått upp de röda fjärilarna som dottern valt till sitt rum. Det krävde lite tid och tålamod.
söndag 21 november 2010
Orkidéer
När vi flyttade in så var alla våra orkidéer överblommade och precis nedklippta. Nu har samtliga fått nya skott och det ser ut att bli en hel del blommor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






