Visar inlägg med etikett El. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett El. Visa alla inlägg

söndag 13 november 2011

Faktiska driftkostnader

Eftersom vi nu bott i vårt hus i lite mer än ett år kan vi räkna fram våra faktiska drifkostnader. I driftkostnaderna brukar el, vatten och avlopp, sophämtning, fastighetsskatt, sotning och hemförsäkring ingå.

Elkonsumtionen har under det första året sammanlagt uppgått till 10 593 kWh. Detta har med vårat elavtal gett en kostnad på 12 185 kr.



Sophämtingen beror naturligtvis på den specifika kommunens avgifter och hur stort sopkärl man väljer/behöver och hur ofta detta ska tömmas. Vi har valt 190 liter som töms var 14:e dag, vilket i vår kommun kostar 2165 kr/år. Vattenförbrukning för ett år har varit 101 kubik men den har under det första året varit lite högre, då vi anlagt gräsmattan i slutet på juni och därav fått vattna lite mer än om vi hade sått på hösten. Kostnaden för vatten under det första året har varit ca 4000 kr. Villa/Hemförsäkringen har vi hos Länsförsäkringar där den för vårt hushåll kostar 2030 kr/år.

Vad det gäller fastighetsskatten är nybyggda hus befriade från denna under de första fem åren och därpå betalas halva avgiften under kommande fem åren. Sotningen uppgår för närvarande till 265 kr/år och 905 kr/år för brandskyddskontroll. Enligt vår kommuns regelverk ska sotning ske var fjärde år för "lokaleldstäder som inte är den primära uppvärmningskällan" och brandsskyddskontroll av denna ska ske vart åttonde år. Vi bortser därmed från denna kostnad vid beräkningen av driftkostnaderna. Vår driftkostnaden under tiden september 2010 till september 2011 uppgick till 20 380 kr vilket ger en månadskostnad på ca 1700 kr.

lördag 12 februari 2011

Tecknat elavtal

Nu har vi äntligen tecknat ett nytt elavtal. Det blev det kombinerade med fast el under perioden april till och med oktober och rörligt under resten av året. Hoppas nu på sjunkande priser och att det faktum att man kommer att dela in Sverige i fyra olika elprisområden inte kommer att fördyra elen. Det räcker med att man höjt energiskatten på redan höga elpriser. En avgörande sak i valet av elbolag, förutom det specifika mixavtalet, är att detta elbolag bjuder på årsavgiften under ett år.

fredag 4 februari 2011

Fast-, rörligt eller blandat elavtal?

Det är inte alltid lätt att välja elavtal trots att det finns en hel del sajter där man idag kan göra olika jämförelser, bland annat elskling och compricer . Priserna anges oftast som pris per kWh och då är skatt, moms och elcertifikat inräknat (ibland även den fasta avgiften).

Det finns olika fördelar med de olika avtalen. Om man väljer ett avtal med fast pris så kan man vara säker på att man aldrig behöver betala mer än ett visst pris per kWh under en viss tid, oavsett hur elbörsen utvecklas. Detta är ett bra alternativ om man kanske är speciellt känslig för elprisets utveckling, vilket kan vara fallet om man har ganska hög elkonsumtion eller inte så stort ekonomiskt utrymme. Fördelarna med det rörliga avtalet är att man när som helst kan välja att binda det, oftast med en månads uppsägningstid till skillnad från det fasta som man inte kan göra till rörligt. Man kan också dra nytta av de tidpunkter under året som elpriset på elbörsen sjunker. Ser man under en lite längre tid är det också det avtal med lägst sammanlagda kostnad eftersom elbolagen i det fasta priset alltid räknar med en kompensation för de tider elpriset på elbörsen är högre än annars. 

Det finns även ett tredje avtal som innebär en kombination av de båda och kan exempelvis vara att man har fast under en viss tid och rörligt under resten eller att man har hälften fast och hälften rörligt. Detta är ett avtal där man på sätt och viss gardera sig för den tid då priset stiger mer än andra samtidigt som man har en högre elkonsumtion, oftast under vintern. (Vårt elbolag har även ett annat pris som heter tillsvidarerpris som man får om man inte gör något val, detta val kan bli mycket dyrt eftersom det både är dyrare än det rörliga och det fasta under större delen av året. Vi bortser från detta i diagrammet nedan.)

Vilket av avtalen man ska välja beror precis som med räntan på hur stort ekonomiskt utrymme man har men också hur stor elkonsumtionen är. Vill man vara säker att man har en lite mer förutsägbar månadskostnad kanske man ska välja det fasta avtalet, vilket även är en fördel om man har en energikrävande uppvärmning. Tror man däremot på lägre elpris framöver och har ekonomiskt utrymme för en viss spekulation ska man nog satsa på det rörliga. Detta kan också vara lättare att göra om man har en mindre konsumtion som då man bara har hushållsel och ingen uppvärmning. Men vill man få det bästa av två avtal är de kombinerade avtalen inte helt fel.


Elkonsumtionen är vår prognos över hur vår egna elkonsumtion skulle sett ut. Vi har i och för sig bara bott i vårt hus sedan slutet på augusti men vi kan ungefär beräkna vår elkonsumtion, då vi vet hur mycket hushållsel vi gör av med. Vad det gäller uppvärmningen är detta endast antagna siffror då den främst beror på ute-temperaturen. Siffrorna för september fram till januari är vår faktiska elkomsumtion. Elpriserna bygger på elbolagets som vi fram till april har avtal med dvs. vad det gäller de rörliga är det 2010 års månadspriser och det fasta priset avser ett fast avtal på två år. I diagrammet visas även två olika kombinerade avtal ett som innebär att man har rörligt under tiden april till oktober och fast resten av året. Det andra avtalet är ett kombinerat avtal där man har hälften rörligt och hälften fast.

Under januari, februari samt december är det fasta avtalet lägst medan det under tiden mars till och med november är det rörliga som är det billigaste alternativet. Enligt beräkningarna blir det billigaste elavtalet under hela 2010 sett det kombinerade där man har fast under tiden november till april och rörligt under de andra månaderna. Kostnaden för årsförbrukningen skulle i detta fall bli 11 318 kr medan det dyraste är det fasta avtalet som skulle kostat 12 472 kr. Det skiljer alltså hos just detta elbolag 1 154 kr mellan det dyraste och det billigaste.  (tabell efter rättelse)

lördag 1 januari 2011

Elförbrukning

Under december månad har värmepumpens elförbrukning varit 1200 kWh. Detta är en ganska bra förbrukning med tanke på att det varit så pass kallt som -20 grader. Vi har haft det ganska varmt inne, mellan 22-24 grader. Några enstaka gånger har vi eldat i kaminen, mest som mysfaktor. Oavsett vår låga elförbrukning är vi glada att vi haft fast elpris då elpriset aldrig varit så högt som i december månad.

söndag 12 december 2010

Värmekurva & finjustering IVT 695 Twin

Vi har en frånlufts- och jordvärmepump IVT 695 Twin som omvandlar energin från luften och marken (jordvärmeslinga på 250 meter) till värme och varmvatten. Till värmepumpen har uponor golvvärme i hela huset anslutits. Om man har ett system med golvvärme är detta effektivare än ett med radiatorer, eftersom vattnet i golvledningarna inte behöver värmas till samma höga temperatur som vattnet radiatorerna. Varmvattenberedaren i pumpen är på 145 liter. Uppvärmning av varmvatten prioriteras framför uppvärmning av värmevatten till golvvärmen. I uppgifterna från IVT anges att värmeeffekten är 5,17 kW vilket i praktiken innebär att 1 kW el kan omvandlas till ca 5 kW värme. Men hur stor del av energin som faktisk kan omvandlas till värme beror på en hel del faktorer såsom tätning av fönster, golvmaterial, yta av huset, varmvatten förbrukning mm. Vi har möjlighet att se värmepannans dagliga elförbrukning i elskåpet och på detta sätt kan man aktivt påverka sin elförbrukning avseende husets uppvärmning.

Varje rum är försedda med rumstermostater, dessa är främst till för att användas när temperaturen påverkas av andra faktorer till exempel värmen från braskaminen, eller om man vill ha lägre temperatur i ett rum där man inte vistas hela tiden exempelvis tvättstugan. Utetemperaturen styr värmepumpens produktion av värme via en utomhusgivare. I värmepumpen anges framledningstemperaturen som är temperaturen på vattnet som går ut i golvvärmesystemet. I värmepumpen kan man välja så kallad värmekurva. Genom att modifiera kurvans lutning kan man antingen höja eller sänka framledningstemperaturen. Vid en framledningstemperatur som är högre än 57 grader används uteslutande elpatronen.

I början kan det vara svårt att hitta rätt inställningar på värmepumpen som ger såväl en behaglig inomhustemperatur som en optimal energiförbrukning. En del av förbrukning går under det första året till att torka ur fukten som finns kvar i betongplattan. Därav kan elförbrukningen vara något högre eftersom den totala effekten inte endast går till uppvärmning. Vid värmekurva 2 höjs temperaturen med 0,4 grader per grad som sjunker utomhus, vid 3 med 0,6 °C /ute °C, vid 4 med 0,8 °C/ute °C , vid 6 med 1,2 °C/ute °C , vid 8 med 1,6 °C /ute °C och vid 10 med 2°C/ute °C. Efter en höjning eller en sänkning av temperaturen bör man vänta ett dygn innan man gör någon ytterligare ändring.

Framarbetat från IVT bruksanvisning.

Det finns även en möjlighet att göra en finjustering i inställningarna av värmekurvan. Det görs genom att man parallellförskjuter vald värmekurva. Detta kan göras genom att höja eller minska kurva med +8°C/-8°C. Finjusteringen innebär att man höjer eller sänker temperaturen men inte själva lutningen utan den har samma värde som innan (lutning). Bilden nere visar att en kurva med lutning 2,5 med finjustering 2 ger i princip samma temperatur som kurva 3 inom intervallet +5°C/-5°C.

Framarbetat från IVT bruksanvisning.

En annan ändring man kan göra är att ”knäcka” värmekurvan vilket innebär att kurvan höjs eller sänks var femte grad. Detta torde vara en möjlighet om man valt en värmekurva med finjustering som gör att det blir något varmare/kallare i ett visst intervall. Man kan också bestämma att man vid en viss temperatur eldar för att på så sätt kompensera differensen i vald finjusterad värmekurva. Vid snabba temperatur nedgångar är detta också det snabbaste och billigaste sättet att höja innetemperaturen.

söndag 12 september 2010

Vad kostar elförbrukningen per timme?

Något som kan vara av intresse för alla husägare är hur mycket det kostar att ha specifika elprodukter i bruk. Att göra en beräkning kan vara ett bra sätt att gå tillväga när man ska byta ut gamla produkter mot nya mer energisnåla.

Det man först måste veta är produktens effekt som räknas i watt (W). Man kan sedan använda detta till att tillsammans med förbrukningstiden samt elpriset per kilowatt timme (kWh), räkna fram kostnaden för användningen. 

Om man tar ett exempel:

En handukstork har en effekt om 80W. Vad kostar det att använda den under två timmar per dygn?

80W x 2 (timmar)=160Wh omvandlat till kilowatt timmar (160/1000=0,16) 0,16 kWh
Om kostnaden per kWh ligger på 1,06 kr blir kostnaden 0,16 kWh x 1,06 kr=0,169 kr per två timmar
Detta ger en årskostnad 0,169 kr x 365 dagar= 61,9 kr

Om man skulle jämföra en vanlig glödlampa på 60W med en energilampa på 11W (motsvarar då 60W lampan). I det fall lampan lyser 3 timmar per dag skulle skillnaden i kostnad per år bli:

Vanlig glödlampa: 60W x 3 (timmar)= 180Wh=180/1000=0,18kWh
Om kostnaden per kWh ligger på 1,06 kr blir kostnaden 0,18 kWh x 1,06 kr x 365 dagar=69,6 kr

Energilampan: 11W x 3 (timmar)=33Wh=33/1000=0,033kWh
Kostnaden per kWh samma som ovan 0,033kWh x 1,06 kr x 365 dagar=12,76 kr

Skillnaden i årskostnad, mellan den vanliga lampan och energilampan vid användning på 3 timmar per dag, blir således ca 57 kr. Detta kan för många tyckas vara en liten summan men eftersom de flesta använder fler än en glödlampa, är det som man säger "många bäckar små..."