Dags att deklarera...

Uppskjuten skatt vid bostadsförsäljning är inte alltid förmånligare än ett banklån. Om man har en vinst på 250 000 kr ger detta att det så kallade bostadsuppskovet är 250 000 kr. Skatten som ska betalas in är 22 % av beloppet dvs 55 000 kr. Vid uppskov ska man betala en schablonintäkt på 1,67 %. Schablonintäkten beräknas på uppskovsbeloppet, i fallet ovan blir den 4 175 kr. På detta belopp betalas sedan en kapitalskatt om 30 %, vilket ger 1252 kr och motsvarar en ränta på 2,27 % om man ser till vinsten. Om man istället skulle låna dessa pengar mot bankränta motsvaras det av en ränta på 3,25 % då den räntan är avdragsgill (1 252/0,7=1 788 kr ----> 1 788/55 000=0,0325=3,25 %)  När räntan är låg kan det vara så att man vinner på att betala av den uppskjutna skatteskulden istället för att amortera på banklånet.

Pension - med avdragsrätt eller utan?

Vi ska precis bestämma oss för hur vi ska placera våra pensionssparande. Många kanske inte tänker på pensionen eftersom den känns ganska avlägsen, men för att kunna få råd med en bra pension tror jag att det är vikigt att man på ett eller annat sätt sparar i tid.

Det finns tre olika typer av pensionssparande:

• Indivduellt pensionssparande
• Fondförsäkring
• Traditionell försäkring

Gemensamt för dessa tre är:

> de är avdragsgilla upp till ett viss belopp per år beroende på inkomst

> man betalar årlig avkastningsskatt (schablonskatt, för närvarande 0,41%)

> utbetalningen kan tidigast ske det året man fyller 55 år

> utbetalningarna måste minst fördelas på fem år

> vid utbetalning får man betala inkomstskatt

Individuellt pensionssparande (IPS) innebär att man själv placerar pengarna och kan byta placering, exempelvis mellan olika aktier och fonder. Istället för skatt som realiseras vid eventuella utdelningar och liknande betalar man årligen en avkastningsskatt, för närvarande 0,41%. Detta typ av sparande tillsammans med fondförsäkringen är främst till för dem som mer aktivt vill kunna påverka sin avkastning. Till skillnad från fondförsäkringen samt den traditionella försäkringen innefattar detta sparande inte någon typ av försäkring.

Fondförsäkring innebär att sparandet är koncentrerat till olika fonder som sköts av fondförvaltare. Man kan emellertid själv välja vilka fonder man vill placera sparandet i. Premiepensionen är placerad på detta sätt. Det finns vissa typer av fondförsäkringar som garanterar en viss del av insatt kapital och man minimerar på detta sätt risken men dessa typer av fondförsäkringar är dock ganska få. När man väljer fonder är det viktigt att även se till de avgifter som respektive fond har.

I en traditionell försäkring väljer istället förvaltaren hur pengarna ska placeras samtidigt som man har en viss garanterad avkastning på pengarna. Man får en viss garanterad månatlig summa så länge man lever. Detta innebär även att man måste teckna ett efterlevandeskydd för att pengarna efter försäkringstagarens död ska betalas till dennes arvingar, vilket också gäller för fondförsäkringen.  

Ett alternativ till de avdragsgilla pensionssparandet är kapitalförsäkringen. Denna är inte avdragsgill och beskattas med en avkastningsskatt som för närvarande är 0,75 %. Det är inte endast avkastningen som beskattas utan hela innehavet per den 31/12 varje år. Detta innebär att tar man ut pengarna innan detta datum utlöses ingen skatt alls. Den utlöser ingen inkomstbeskattning då den betalas ut och man kan själv välja när utbetalningarna ska ske samt storleken av dessa. Denna typ av sparande är precis som IPS samt fondförsäkringen för den som aktivt vill påverka sin avkastning. Fördelen är att pengarna inte är låsta som de är i de andra typerna av sparande och att man på så sätt i värsta fall kan använda pengarna som "reservernas reserv". Eftersom detta typ av sparande inte är avdragsgillt så får man inte ränta på ränta på de pengar som man annars skulle sluppit att betala i skatt. Skattekrediten är en av fördelarna med de avdragsgilla pensionssparandet.

Om man försöker göra en jämförelse mellan IPS och en kapitalförsäkring så kommer man fram till att det endast är på kort sikt som en kapitalförsäkring är mer lönsam än ett individuellt pensionssparande eller om man realiserar större vinster. Om man ska kunna jämföra de båda alternativen så måste man egentligen utgå ifrån att man i det senare alternativet har en skattekredit som man får ränta på ränta på fram tills den dagen utbetalningarna börjar ske då skatten betalas. På en period på 30 år är de bägge alternativen ganska lika om man utgår från att avkastningen är densamma och att man placerar 30 % mer i en IPS. Men man kan i och för sig aldrig veta hur stor skattesatsen är när man väl ska ta ut pengarna den skulle kunna vara såväl högre som lägre.

Tecknat elavtal

Nu har vi äntligen tecknat ett nytt elavtal. Det blev det kombinerade med fast el under perioden april till och med oktober och rörligt under resten av året. Hoppas nu på sjunkande priser och att det faktum att man kommer att dela in Sverige i fyra olika elprisområden inte kommer att fördyra elen. Det räcker med att man höjt energiskatten på redan höga elpriser. En avgörande sak i valet av elbolag, förutom det specifika mixavtalet, är att detta elbolag bjuder på årsavgiften under ett år.

Fast-, rörligt eller blandat elavtal?

Det är inte alltid lätt att välja elavtal trots att det finns en hel del sajter där man idag kan göra olika jämförelser, bland annat elskling och compricer . Priserna anges oftast som pris per kWh och då är skatt, moms och elcertifikat inräknat (ibland även den fasta avgiften).

Det finns olika fördelar med de olika avtalen. Om man väljer ett avtal med fast pris så kan man vara säker på att man aldrig behöver betala mer än ett visst pris per kWh under en viss tid, oavsett hur elbörsen utvecklas. Detta är ett bra alternativ om man kanske är speciellt känslig för elprisets utveckling, vilket kan vara fallet om man har ganska hög elkonsumtion eller inte så stort ekonomiskt utrymme. Fördelarna med det rörliga avtalet är att man när som helst kan välja att binda det, oftast med en månads uppsägningstid till skillnad från det fasta som man inte kan göra till rörligt. Man kan också dra nytta av de tidpunkter under året som elpriset på elbörsen sjunker. Ser man under en lite längre tid är det också det avtal med lägst sammanlagda kostnad eftersom elbolagen i det fasta priset alltid räknar med en kompensation för de tider elpriset på elbörsen är högre än annars. 

Det finns även ett tredje avtal som innebär en kombination av de båda och kan exempelvis vara att man har fast under en viss tid och rörligt under resten eller att man har hälften fast och hälften rörligt. Detta är ett avtal där man på sätt och viss gardera sig för den tid då priset stiger mer än andra samtidigt som man har en högre elkonsumtion, oftast under vintern. (Vårt elbolag har även ett annat pris som heter tillsvidarerpris som man får om man inte gör något val, detta val kan bli mycket dyrt eftersom det både är dyrare än det rörliga och det fasta under större delen av året. Vi bortser från detta i diagrammet nedan.)

Vilket av avtalen man ska välja beror precis som med räntan på hur stort ekonomiskt utrymme man har men också hur stor elkonsumtionen är. Vill man vara säker att man har en lite mer förutsägbar månadskostnad kanske man ska välja det fasta avtalet, vilket även är en fördel om man har en energikrävande uppvärmning. Tror man däremot på lägre elpris framöver och har ekonomiskt utrymme för en viss spekulation ska man nog satsa på det rörliga. Detta kan också vara lättare att göra om man har en mindre konsumtion som då man bara har hushållsel och ingen uppvärmning. Men vill man få det bästa av två avtal är de kombinerade avtalen inte helt fel.

Elkonsumtionen är vår prognos över hur vår egna elkonsumtion skulle sett ut. Vi har i och för sig bara bott i vårt hus sedan slutet på augusti men vi kan ungefär beräkna vår elkonsumtion, då vi vet hur mycket hushållsel vi gör av med. Vad det gäller uppvärmningen är detta endast antagna siffror då den främst beror på ute-temperaturen. Siffrorna för september fram till januari är vår faktiska elkomsumtion. Elpriserna bygger på elbolagets som vi fram till april har avtal med dvs. vad det gäller de rörliga är det 2010 års månadspriser och det fasta priset avser ett fast avtal på två år. I diagrammet visas även två olika kombinerade avtal ett som innebär att man har rörligt under tiden april till oktober och fast resten av året. Det andra avtalet är ett kombinerat avtal där man har hälften rörligt och hälften fast.

Under januari, februari samt december är det fasta avtalet lägst medan det under tiden mars till och med november är det rörliga som är det billigaste alternativet. Enligt beräkningarna blir det billigaste elavtalet under hela 2010 sett det kombinerade där man har fast under tiden november till april och rörligt under de andra månaderna. Kostnaden för årsförbrukningen skulle i detta fall bli 11 318 kr medan det dyraste är det fasta avtalet som skulle kostat 12 472 kr. Det skiljer alltså hos just detta elbolag 1 154 kr mellan det dyraste och det billigaste.  (tabell efter rättelse)